Våtmark, även sankmark och sumpmark, är enligt den svenska våtmarksinventeringens definition sådan mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt helt vegetationstäckta vattenområden. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Till våtmarkerna hör också strandängarna. Strandängens eller strandbetesmarkernas vegetation är i regel lågvuxen och markerna är präglade av slåtter och/eller betesdrift. Vegetationen är också tydligen zonerad och påverkas av landhöjningen. Floran och faunan är artrik med många arter som inte finns i andra miljöer.
Karaktärsarter: Högväxta arter så som vass, kaveldun och agarter, Även mossor, näckrosor, starr-arter och nateväxter. Bland djuren trivs främst olika vadare, änder, hägrar och måsar. Fisk, trollsländor och olika typer av kräldjur är också typiska karaktärsarter för denna naturtyp.
Exempel på naturtyper enligt europeiska nätverket Natura 2000 där urskog och naturskog mer vanligt kan förekomma:
1330 Salta strandängar
1630 Havsstrandängar av Östersjötyp
2190 Dynvåtmarker
3160 Dystrofa sjöar och småvatten
7110 Högmossar
7230 Rikkärr
Projekt att stödja:
- Våtmarksfonden (Svensk våtmarksfond)
